Napparna är hos råttbebisarna!

Alva hade packat ner alla sina nappar i en påse och stod och spanade efter råttbebisarna som bor i skogen. Hon ropade efter dem och berättade att de skulle få hennes nappar för nu är hon stor tjej!

Efter att vi lämnat napparna gick vi till lekplatsen och åt mellanmål och gungade en stund. Vilma skrattar så mycket när Alva ger fart. De har verkligen kul ihop nu!

Efter ett tag blev vi nyfikna på om råttbebisarna har hittat Alvas nappar så vi gick och tittade. Alva blev jätteglad över att de hade hämtat påsen! Hon tror att de också blev glada.

Nu har hon lagt sig, en gång sa hon att hon skulle vilja ha en napp. Men sedan sa hon direkt att de är borta. Inga tårar alls, bara ett konstaterande. Hon är så duktig! Jag är väldigt stolt över henne!

För några dagar sedan berättade jag för Alva att när hennes mormor skulle sluta med napp fick hon lämna dem till råttbebisarna i skogen. Alva ville inte göra så då, men nu efter att ha funderat en stund kom hon på i morse att hon också ville lämna napparna till dem. Vi pratade om det ganska mycket och förklarade att då är verkligen napparna borta sedan. Vi hade tänkt att hon skulle lämna napparna till tomten vid jul, men det är ju skönt att ha det avklarat nu, så det var bara att haka på!