torsdag 24 september 2009

Upp som en sol och ner som en pannkaka...

Min förhoppning om att natten skulle gå bra krossades tio minuter efter att jag tog kortet. Efter det vaknade Vilma minst en gång i timmen och var ledsen. Nu på morgonen fattade jag varför, tre tänder har börjat bryta igenom tandköttet och en fjärde kommer väl kännas av om någon dag. Aj aj... Då får hon vara ledsen.

Var på träff med omföderskegruppen idag. Skönt att prata lite och höra hur andra har det...

Fyyyyyyyyyyyyyyy vad trött jag är....
Men nu ska jag snart hämta Alva, så det är ingen vits att gå och lägga sig.
Hoppas att hon är glad och nöjd idag. Det brukar vara en kamp när hon ska hem, hon vill inte! Jobbigt att ha brottningsmatch varje gång man ska ha hem henne, men som tur är går det över så fort vi kommer utanför grindarna. Jag tar det som ett tecken på att hon trivs riktigt bra på förskolan och det känns skönt så klart.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar