Går så bra nu!

Vilma äter mat. Nu har hon ätit en hel stor burk nästan helt utan protester. Och hon har börjat äta hur mycket som helst till frukost. Toppen! Det ska nog bli ordning på den här ungen också, mat och sömn börjar gå riktigt bra nu! Skönt!

Varför kan man inte sluta grubbla...

Jag kan verkligen haka upp mig på saker... Just nu är det Vilmas förskolestart som stör mig... Jag vill inte att hon ska börja i februari, men jag har ju räknat på det här 1000 gånger och det går inte på något annat sätt, så jag kan lika gärna sluta fundera...
Jag kan inte börja jobba allt för sent in på terminen, det funkar inte... Min chef går nog inte med på det.
Jimmy kan inte vara föräldraledig från mars, för då kanske han eventuellt går miste om en fast tjänst...
Jag kan inte vara hemma till augusti för då får jag bara ut 5000 i månaden. Kanske skulle funka om Jimmy har jobb, med vi har ju absolut inga garantier för att han får vara kvar... Han har ju faktisk bara löfte om jobb året ut...
Så det är bara att börja skola in i februari och snällt börja jobba i mars... Skit också... Undrar vad det är för folk jag ska jobba med... De som jag jobbade med på Nyckelpigan var så bra, aldrig nåt krångel om man behövde byta skift och så. Jag vill ju lägga mina skift så att barnens dagar på förskolan blir så korta som möjligt. Hoppas att det är hjälpsamma människor på förskolan jag ska jobba på nu också.
Nåja, måste försöka sluta grubbla. Börjar ju få magkatarr av det här.

Pepparkakor och skumtomtar...

fick barnen på springleken idag när det var avslutning. Uppskattat! Och Vilma var lyckligast av alla. När de andra barnen fikade kunde hon krypa runt hur mycket som helst i salen. På förmiddagen var jag och Vilma på vallonen och fikade med Tessa och hennes söta lilla Elvira. Mycket trevligt.

Bra dag!

Sov gott i natt med!
Glada barn vid frukosten.
Lyckades vara ute länge på förmiddagen (men Alva undrade om det var morgon eller kväll eller vad var det egentligen???? Rejält grått och trist alltså...)
Två barn som ätit bra.
Två glada barn på öppis.
Inga konflikter idag!
Gosiga barn på kvällen, mysigt.
Riktigt bra dag med andra ord.

Två pigga och glada tjejer!

Vi har sovit så bra i natt också. Vilma vaknade en gång och drack välling, EN GÅNG! Underbart! Detta var alltså fast att det var jag som sov hos henne. I natt fick jimmy sova i annat rum, men han kunde inte sova ändå. Frossa och feber mumlade han nåt om innan han gick och lade sig igen. Typiskt... Idag ska mamma och Ulrik bjuda på mat, blir väl bara jag och tjejerna som går dit då.

Ääääääääääääntligen!

Jag sov i eget rum i natt och ÄNTLIGEN har jag fått sova! Åtta timmar i sträck, med bara två korta uppvak på fem minuter eller så. Alltså inte ammat nåt i natt och jag kunde hålla mig från att gå upp. Lite irriterande dock att Vilma knappt har skrikit alls i natt... Bara pyttelite tills Jimmy fixade välling, men inte alls så som hon är mot mig. Då skriker hon tills hon kräks nästan. Hon hade varit vaken en hel del, men inte skrikit. Jimmy har knappt sovit nåt alls i natt, rätt åt honom, hi hi. Då får han se lite hur jag haft det. Nu är jag en glad mamma igen!

Hittade en napp...

och släpper den inte. Tänk om hon kunde förstå vitsen med den på natten också. Jag mår lite bättre idag. Bara trött och slut. Alva frågade om jag ville sova i hennes säng för hon ska inte skrika och då får mamma sova gott. Hur söt som helst!

Jag slutar att fungera...

Ok att sömnbrist gör att man blir extremt trött, men kan det inte räcka så? Måste resten av kroppen sluta fungera också... Jag är svimfärdig hela tiden, kräks bara jag tänker på mat, världens huvudvärk, frossa och trött, trött, trött... Men det blev över tre dygn vaken, så det är kanske inte så konstigt. Och så är man så envis. Jimmy frågar om han ska ta vård av barn, men nejdå det går säkert bättre i natt säger jag... Suck... Det går inte bättre, det borde jag fattat vid det här laget.

Försökte sova så mycket som möjligt på dagen igår och 18:20 sa jag godnatt. Första gången jag lägger mig innan barnen. Jag skulle på föräldrautbildning egentligen, men det fanns inte en chans att orka det, tyvärr... Idag känner jag mig liiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiite bättre, men det blir blåbärssoppa till lunch, mellis och middag...

Men jag frågar mig igen, hur 17 orkar Vilma???? Hon sover ju minst lika lite som jag och hon är pigg och glad när hon är vaken och jag är ett vrak... Nåja, bättre att jag mår dåligt än att hon gör det.

Hur kan man se så oskyldig ut?

När man har betett sig så illa hela natten. Det här var värsta natten hittills. Jag är så trött! Hur ska jag lyckas få ner Alva till förskolan? Orkar inte orkar inte orkar inte orkar inte... Och nu är Vilma så nöjd och bara skrattar och leker...

Trötter...

Vilka nätter det har varit... Jag har tyckt att Vilma sovit dåligt innan, men nu tar hon verkligen i. Lägger henne vid 19 och sedan vaknar hon 1-3 gånger i timmen... Hela kvällen och natten... Så har det varit senaste två nätterna. Jag är heeeeelt slut. Alva med... Jag vet inte vad det är för fel, Vilma skriker och skriker och skriker... Ingenting hjälper. Jo, får hon komma ner och leka, då blir allt frid och fröjd. Så hon kan ju inte vara sjuk eller ha ont, eller? I morse hade jag ont i öronen på riktigt, hon tar i så. Jimmy får vila öronen på jobbet hela nätterna.

I kväll åt V mycket mat och drack en massa välling, så jag tyckte inte att hon skulle amma, jag har tänkt sluta med det snart. Jag gjorde allt för att hon skulle sluta skrika, men hon blev mer och mer arg... När jag gav upp efter ett bra tag gick Jimmy in och sa "Men Vilma, lugna dig nu och sov istället". Knäpptyst blev det... Inte ett pip, sedan sov ungen... Orättvist... Skitunge (kärleksfullt sagt!) Håll tummarna för att natten blir bättre än vad de senaste varit.

Inte en enda konflikt med Alva på springleken idag! Underbart!
De kan vara så goa om de vill!