Jag gillar!

Nytt golv på plats på övervåningen. Runt dörrarna var det brunt innan. Känns bra när resultat verkligen syns!

Roar sig själva

Jag är krasslig och är hemma från jobbet. Det gillar jag inte. Det är en sak att vara hemma för vård av barn, men att vara hemma för att jag själv är sjuk känns inget vidare. Men som tur är har barnen verkligen fått ett nytt intresse, att pussla!



De pusslar och pusslar och trötta mamman får slappa på soffan. Jimmy jobbar eftermiddag, så just nu är pusslen till bra hjälp för mig.

Igår hade vi första visningen av lägenheten! Hoppas att han vill köpa! En kille från England ville köpa och vill att vi ska hålla den till september, men det känns ju lite sådär... Att köpa utan att ens ha sett den är ju lite märkligt bara det.



Kom och kööööp! Fyra på Ringvägen. Bra utsikt från våning 7 1/2 :)

Måla, riva, tapetsera...

Vi håller på att renovera pappas hus, som snart är mitt hus! Tänk att något kan kännas så rätt och så vemodigt på samma gång. Ena stunden går man där och trallar och sjunger för att nästa stund bli alldeles ledsen. Men det är väl inte konstigt, inte så länge sedan som han dog. Men det skulle helt klart kännas värre att sälja huset!!! Det kommer bli bra att bo där. Men det är mycket att göra och det tar verkligen på krafterna. Har bestämt oss för att anlita några hantverkare, så det går lite snabbare. Vill bort från lägenheten så fort som möjligt. Ringvägen var inte min grej...



Vi har målat och målat och målat...

Nostalgi

Jimmy har rivit alla tapeter i sovrummen hemma hos pappa. Nu kan man längst ner se lite av originaltapeterna, de som satt uppe när vi flyttade in.



Tjejerna inspekterar och diskuterar.

Rättvist?

En av döttrarna är hemma hos en kompis och leker. Den andra är hemma och städar. Rättvist?


Ja, glad och nöjd är hon i alla fall, min lilla hjälpreda.

Städar och grejar

Är hemma hos pappa igen och städar och donar. Jag, Jimmy och mamma har städat och rensat.


Mycket har vi kört till sopstationen idag. Känns helt sjukt att rota runt hemma hos någon på det här viset. Vrida och vända på varenda liten pryl. Många minnen... Blir både skratt och tårar när man går här och plockar. Men samtidigt känns det bra. Vi ska ta över pappas hus och kan därför spara lite fler grejer än vi kunnat annars. Och det är ingen panik att bli klara, så vi behöver inte stressa. Men nu ska jag hem till mina barn som varit hos sin farmor och farfar ett tag medan vi har fått massor gjort här.

Glada barn

"jag minns det här stället" ropar Vilma glatt. De har varit med och grejat lite hemma hos pappa och nu leker vi lite innan hemfärd. Pappas hus är ju i samma område som vi hade vårt hus, så jag förstår att det känns lite bekant.

Grejar in i det sista

Jag gissar att Vilma hade en hel del att göra innan hon till sist somnade. Hon har verkligen kånkat och burit i det tysta. Vi kollade på tv i rummet bredvid och inte märkte vi nåt. Allt ifrån gosedjur till snuttefiltar, kläder och stövlar. Hela sängen full. Nu sover hon gott och jag ska förstöra allt hennes arbete och tömma sängen på saker. Knasiga goa unge!

Stolt mamma igen

Vilma lämnade sina nappar till råttbebisarna i skogen i fredags. Hon har varit så fäst vid sina nappar och velat ha napp jämt, jämt, jämt. Men nu sen hon lämnade bort dem har hon inte sagt något alls om att ha napp. Inte en enda liten tår eller gnäll. Det går hur bra som helst! Min duktiga lilla tjej. Stolt mamma!



Ingen napp, men "Findus" vill hon sova med.

Stolt mamma!

Idag ville Alva testa att cykla utan stödhjul. Vi köpte pinne som vi skulle hålla i och var inställda på att träna några timmar. Tog inte ens en kvart så cyklade hon själv! Så himla bra gjort!!! Och jag är stoltast i stan.