Att hälsa på en gammal tant och inte vilja ha kaffe är tydligen näst intill en omöjlighet. Jag fick nästan kämpa med näbbar och klor för att få bort henne från kaffebryggaren. Jag blir till slut som en trotsig fyraåring som blir alldeles grinig för att hon tjatar på mig. Tålamooood! Hon vill ju bara väl. Då började hon istället smuggla kexchoklad till mina barn. Det blev de glada av i alla fall. Och hon med verkar det som. Slutet gott.
Sitter här i min ensamhet. Lilltjejen sover, stortjejen vill se på film ensam och deras pappa sover han med. Lite sliten idag kanske.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Say no more... Jag blir matt bara av höra orden "kaffe" och "tant" i samma mening.
SvaraRaderaJa, du kan ju lätt sätta dig in i situationen. Been there, done that. Puh!
SvaraRadera